The Work är inte positivt tänkande

---

Jag har stött på personer som säger sig inte gilla The Work, eftersom The Work går ut på att ”tänka positivt”. (Gemensamt för dessa personer är att de inte har testat att göra The Work). 

Ett annat förhållningssätt

I själva verket handlar The Work inte om positivt tänkande. Även om det kan tyckas så: Det går ju ut på att vända på sina tankar. Men faktum är att det inte handlar om att förändra tankarna. Snarare om hur vi förhåller oss till dem. Mina erfarenheter säger mig för övrigt att positivt tänkande inte brukar fungera så bra över huvud taget. Exempel:

Du står framför spegeln. Du tänker att du är ful. (Och det kanske är en tanke som du bär med dig överallt. Oavsett om och när du är medveten om den eller inte. Den kanske till och med färgar de flesta av dina handlingar, eller alla, i livet). Om du då framför spegeln försöker att vända på tanken och tänka: Jag är snygg. Och kanske upprepa den tanken ett antal gånger, fungerar det då? Många skulle nog svara nej på den frågan.

Om att tro

Så varför funkar det inte? Jo, därför att du tror på den första tanken, att du är ful. Du slutar inte att tro på det du tror på bara för att du säger emot din tanke. Kanske inte heller om du kommer med argument som till exempel, ”men jag har ju en väldigt fin mun” eller ”mina ögon är ändå rätt stora”. Så lättvindigt släpper vi ofta inte vår tro. Speciellt inte om vi har burit på den länge. Vi behöver ofta argument som kommer inifrån. 

Inuti

I The Work går vi inåt och tittar efter argument där. Detta gör vi i de tre vändningarna av tanken, där vi för varje vändning letar efter minst tre exempel ur livet som känns autentiska för oss. Vi gör det inte enbart med intellektet utan vi låter hela kroppen vara med och undersöka, i meditationen. Men innan vi kommer till vändningarna så går vi först igenom de fyra frågorna och undersöker dem i vår egen takt. Där skapar vi förståelse för/kontextualiserar tanken och får distans till den. Utan att pusha. Utan försvar. Det är ett mjukt arbete. Man skulle kunna säga att frågorna fungerar som en uppvärmning inför vändningarna. Och här kan det hända någonting… magiskt.

Det som händer är inte att vi byter en tro mot en annan. Snarare letar vi efter alternativa tolkningar för att kunna frigöra oss från tanken/tron. Hitta ett annat förhållningssätt till den och därmed till oss själva. För om du tittar noga, att gå omkring och må ”bra” på grund av att du är snygg, hur får det dig att må?

Min upplevelse är att det skapar stress. För vad innebär det? Jo, ditt värde och ditt mående är villkorat. Tänk om du till exempel av en eller annan anledning slutar att vara snygg. Visst ligger det en stress där? Och om du fortsätter att titta riktigt nära, så kan livet bli rätt begränsat av att fästa sin lycka vid en sådan identitet. 

Istället är det i distansen till tankarna  som livet kan öppna upp sig. Det är då vi upplever flow, att vara en del av en helhet, någonting större, mening. 

Där livet är

Det finns en skönhet som ligger bortom positivt och negativt. Som saknar motsats. Det är en process och den kallas livet. Alltid i rörelse. Vissa kallar det att vara i nuet. Du känner säkert av det ibland. Men visst kan man längta till att känna det lite oftare? Inte vara ful eller snygg, utan bara vara. För det är egentligen det vi är. Allt annat är inbillning. Vi är inte fula eller snygga. Vi är egentligen någon annan stans. Vi är den som betraktar vår kropp. Vi är inte kroppen. – Ju mer jag praktiserar The Work, desto oftare och längre perioder kan jag känna att jag hamnar i flow i livet, utan att behöva reflektera över det. Det händer automatiskt liksom. I takt med att jag släpper tron på de dömande tankarna.

Nehej, nu ska jag sluta skriva och kanske gå och köpa mig en riktigt snygg klänning. I nuet.

Kärlek och fred/ Karin